Det här skrev jag i höstas och är en början på en novell, skriven i tre olika perspektiv.
Jag-berättare
Ett slag träffade mig i huvudet bakifrån. Det var hårt men jag tuppade inte av, inte än. Jag försökte att fly men de var överallt. Jag började springa men blev fångad på några sekunder. De överöste mig med slag och sparkar. Men det värsta var att jag kände igen några av killarna. De fortsatte att skada mig, jag vägrade låta dem vinna. Men när jag var på väg att ge efter för medvetslösheten, slutade slagen komma haglande. Jag ansträngde mig till det yttersta för att sätta mig upp, hela tiden rädd för ännu mer smärta, men den kom inte.
”Nej men ser man på...”
Jag tittade upp, upp i ett ansikte som var så vackert men så farligt.
”Jag trodde inte att de skulle lyckas fånga dig, men de lyckades, jag har hört att du är ganska svårfångad”.
”vilka 'de'?” svarade jag både rädd och förtrollad av rösten som hade stoppat misshandeln.
”Mina idioter till hantlangare som är för dumma för att följa order.”
”Vadå 'dumma'." de fångade ju mig!”
”Ja, det är därför jag är lycklig just nu...”
Begränsad allvetande berättare
Cordelia fick ett slag i huvudet bakifrån. Det var hårt men hon tuppade inte av, inte än. Hon försökte fly men de var överallt. Hon började springa men blev infångad på några sekunder. Hon blev överöst med slag och sparkar. Men det värsta var att hon kände igen några av killarna. De fortsatte att skada henne, hon vägrade låta dem vinna. Men när Cordelia var på väg att ge efter för medvetslösheten, slutade slagen att komma haglande. Hon ansträngde sig till det yttersta för att sätta sig upp, hela tiden rädd för ännu mera smärta, men den kom inte.
”Nej men ser man på...”
Cordelia tittade upp i ett ansikte som var så vackert men så farligt.
”Jag trodde inte att de skulle lyckas fånga dig, men de lyckades. Jag har hört att du är ganska svårfångad!”
”Vilka 'de'”? svarade Cordelia både rädd och förtrollad av rösten som hade stoppat misshandeln.
”Mina idioter till hantlangare som är för dumma för att följa order”.
”Vadå ”dumma”? De fångade ju mig!”
”Ja, det är därför jag är lycklig just nu...”
Medvetandeström
Aaaj ont i huvudet. Smärta Så hårt inte svimma.spring, men jag kan inte de är överallt. ser inget.fångad ingen stans sparkar mig och skadar hjälp jag försöker.varför skada mig? Jag känner igen. slutar inte hjälp.jag vill leva. allt snurrar jag vill sova suddigt. ingen mer smärta och slut varför. mark kall. ond röst talar. sluta orkar inte nästan jag reser mig upp upp. Allt suddigt sen vackert vackert men alldeles för farligt inte snällt. Han pratar jag vill bara lyssna mer. Han säger att jag är fångad det är jag han trodde det inte. hela tiden vill jag sluta, lyssnar. Idioter har mig som fånge. jag förstår inte allt suddigt pratar. RÄDD RÄdd hjälp mig. men han är vacker. det mörknar varför?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar